Problematik
Bloggen har fått stå tillbaka lite nu då jag inte mår så bra. Eller det går upp och ner hela tiden under dagarna, jag får ont i huvudet och mår illa. Eller jag har oftast ont i huvudet och illamåendet kommer bara ibland men ändå. Jag hoppas verkligen detta ska lugna ned sig snart men jag har väl inte dom bästa förutsättningarna för det direkt (vilket är mitt fel till en viss del).
Jag varken äter regelbundet eller sover som jag borde. Det med maten har jag haft problem med i många, många år. Jag vet inte riktigt vad det beror på, jag vet att en måste äta och att jag borde göra det men jag kan inte riktigt ta mig för och göra det. Jag äter nog bara när jag har sällskap, av en annan vuxen då. Det är något jag borde ta tag i men det är riktigt svårt, hatar att tvinga mig själv att äta när jag inte är sugen.
Sömnen både är mitt fel och inte, eller ja jag kan ju faktiskt gå och lägga mig tidigt varje kväll om jag vill. Fast det är så skönt att sitta och ta det lugnt när barnen har gått och lagt sig. Sen så har jag alltid haft problem med det där att ta sig i säng. Det är som om det kryper i mig när det är läggdags, jag kan bara inte gå och sova, jag fastnar i vad som helst, datorn, tv eller ja något. Jag skulle lika gärna kunna sitta och stirra in i väggen istället för att gå och sova. Jag vet inte varför jag är så här för det är inte det att jag inte gillar att sova, tvärtom, det är väl det att jag vet att jag måste vakna sen. Så här har jag alltså varit sen långt innan jag fick barn så det är inte att dom väcker mig och det är det som oroar mig eller så. Det har tvärtom blivit bättre sen jag fick barn, tidigare kunde jag vara uppe hela nätter och verkligen snurra till det. Nu försöker jag att ta mig i säng hyfsad tid, dock så misslyckas jag ibland men inte allt för ofta. Sen har vi ju lillElmer som vaknar i tid och otid, fast det har blivit bättre den senaste tiden. Ibland kan han faktiskt sova nästan hela natten i sträck men det är inte ofta, sen så är han ju förkyld nästan konstant och då är det ju inte så lätt.
Nej jag borde verkligen lära mig att ta hand om min kropp, det vet jag mer än väl. Måste bara orka ta tjuren vid hornen, vem vet någon dag kanske jag lyckas, jag får ta det bit för bit, ett myrsteg i taget...
Kram Kram